Grupper och sånnt...

Jag måste erkänna att jag har fastnat i Facebookträsket ,jag kan sluta när jag vill, om jag vill. Nu är det väl inte så allvarligt som det kanske låter men jag sitter här framför min dator och kollar in där med jämna mellanrum. Jag har fortfarande inte hajjat vad som är så speciellt, men största anledningen till att jag är där är att kunna visa de jag vill och som jag inte träffar speciell ofta MINA foton. Jag måste säga att jag har övervägt att skippa allt med tanke på den debatt om att FB blir ägare till MINA foton när jag laddar upp dem men avstått. Jag blir så förbannad på mig själv för att jag inte reagerar mera eller varför inte -jag kanske skulle gå med i gruppen ”My photos are MINE! NOT Facebook's!” Jag har lite svårt att förstå vitsen med dessa grupper och Causes visst jag visar står i vissa frågor men sen då, vem är det som bryr sig? Jag tror inte att regimen i Burma höjer det minsta på ögonbrynen för att ” Support the Monks' protest in Burma” har 437,838 anhängare på FB. Fast det är väl så att i det flesta fall så lindrar man sitt eget samvete och går med i dessa grupper och tänker att –Nu har jag alla fall gjort någon ting, jag visar vad jag står och kommer med i ”statistiken ” som en siffra som har en åsikt. Saken är den att det borde vara så mycket bättre att engagera sig aktivt och fysiskt, mer än bara en knapptryckning på tangentbordet.

Tar det aldrig slut?

Tvättberget, tar det aldrig slut? Så fort vi kommit ner till botten av tvättkorgen är det bara att börja om och då med kläderna som ligger utspridda lite överallt. Och vips så är det överfullt igen, Suck!

I hopplockandet av saker, tar det aldrig slut? Det är ett konstant plockande av saker i detta hem. Vi plockar och plockar och försöker lägga tillbaka sakerna där de hör hemma men av någon konstig anledning så kommer man på att den här saken har jag placerat på sitt ställe alldeles nyss!

Grushögarna på golvet, tar de aldrig slut? Vi skulle kunna ha ett konstant utsug av skräp och dam och det skulle alla fall finnas små högar av grus och dam. Det slår aldrig fel, vi dammsuger moppar osv och så fort det är klart så kliver man på något som knastrar eller ligger och flyger omkring.

Ja som ni förstår så lever jag i en total röra där vi försöker hålla ordning men får vara glad om vi hittar sängen!

Vardagsfilosofi

Jag måste börja lyssna på P1 mer! Igår när jag skulle försöka att få en lille sonen att sova lyssnade jag med ett halvt öra och fick mig några riktiga tankeställare. Allt handlade om en kille som hade haft väldigt tydliga mål i livet och betat av dessa ett för ett mycket målmedvetet. Ett var att cykla genom Kina, han lärde sig kinesiska och tog sig dit och skaffade sig en cykel (kort sammanfattat) När han var där ute i ödemarken blev han rånad och snudd på mördad. Han klarade sig och fortsatte sin resa men nu med helt andra värderingar och målsättningar. Han blev ödmjuk och tolerant något som han kanske inte direkt varit innan. Det första som jag kom att tänka på var – måste en del människor ha en näradöden upplevelse för att bli ödmjuka? Måste mänskligheten nära på gå under, apropå näradöden upplevelse, för att vi ska ta ett gemensamt ansvar för varandra och våran jord? Tydligen verkar det vara på det sättet.

Nästa grej som denna stund gav min hjärna sysselsättning med var att börja lista saker som är mina ”målsättningar”

- Resa tillbaka till Etiopien och visa min familj en underbar (men tragisk) verklighet. (jag måste komma ihåg att skriva till mitt fadderbarn)

- Sälja alla materiella prylar och dra till Nordafrika (Marocko eller Tunisien) och öppna hotell.

- Sälja alla materiella prylar och inse att prylar inte är allt. (man ska inte äga mer än vad man kan bära)


Fast det bästa vore kanske att jag hade mer realistiska målsättningar som

- Skaffa mig ett vettigt jobb
- Skaffa mig ett större banklån så vi kan inreda vinden
- Lev i nuet och må bra. (och det är ju det jag gör!)

Måste även tipsa om en annan blogg, den som er lite perspektiv på "internetandet" och bloggandet. Familjen i Kenya som skriver sin blogg för hand med penna och papper...

Allora

Det slår mig när jag sitter här och har fastnat i Solens Mat – jag har min egen bullriga italienska familj som jag alltid har drömt om. För just idag fyller den älskade (trotts att han har snaggat sig och ser ut som en skabbräv…) manen år. Planerna var att äta köppizza med svärföräldrarna och liksom bara vara. Men innan kvällen är slut sitter syskonen här med sina familjer och varsin pizza och det är ett väldigt glatt och stojigt gäng som sitter där och bara är glada och skrattar precis som man gestaltar den italienska familjen på film så vad kan jag säga med än –Allora! (och vilken tur att vi gjorde en stor tårta)
Vad är nytt sen sist då?

Ja det kan man undra…

Jag kan alltid göra ett försök att berätta om när Sprätten och jag var på vår så gott som dagliga skogspromenad… Vi bor på ett fantastiskt ställe nära till natur och det utnyttjas, en natur som har spår av de senaste årtusendena heller rättare sagt från istiden. Inte så långt härifrån finns sk. offerkällor eller jättegrytor. Dessa jättegrytor är utformade av inlandsisen och senare har människors behov av förklaring och fantasi skapat benämningen - offerkälla. Hur som har jag vetat att det finns en hel del fornminnen häromkring och en underbar dag när jag och sprätten hade gott om tid och gick där och filosoferade bestämde jag mig för att kolla upp några av dessa. Jag trodde att jag letade efter en gammal bosättning men när jag hittade dessa jättehål i marken förstod jag vad det var frågan om men tänkte inte tanken att det var halt, djupt osv. Och vem är inte framme och är nyfiken och nosar på vattnet och trillar! Jo Sprätten… okej att han blir blöt och smutsig (det har ju liksom hänt förut…) men han når inte botten och jag vill ju heller inte trilla i så paniken börjar liksom komma lite lätt men jag får i alla fall tag i halsbandet och lyckas dra upp honom så han själv kan hjälpa till med framtassarna och därmed lyckas få upp honom ... Tack och lov!

Sen har det firats bröllopsdag en tillställning som firades med kärlek och en liten middag på en krog inne i stan, men eftersom vi saknade våra barn väldigt mycket och vi fortfarande har lite busskräck sen kniv/skruvmejsels incidenten för ett årsedan så valde vi att åka hem medan det fortfarande kan anses som säkert att åka buss. (Fast det trodde man ju att det var en söndag fm också…)

Sen har det även varit några turer norrut till mina föräldrar för att vara en hjälpsam dotter... Pappa har lyckats med att gå tre veckor med brutet lårben utan att veta om det… -Jo det gjorde lite ont men jag kunde ju gå… och det var ju inget som stack ut…

Kärlek

Jag måste berätta om vår underbara dotter. I helgen som var blev jag sjuk, visserligen hade jag varit lite småkrasslig innan, men det räknas inte. Nu var det alla fall så att jag blev jag sängliggande i feberfrossa och ont i varenda led som finns i kroppen. E kommer och frågar
–Hur mår du mamma? Jag svarar att jag har feber så som du hade förra veckan så mamma måste vila. Vad gör hon då? Jo hon kilar iväg och hämtar vete/värmekudden (den man värmer i mikron), kämpar fram sin stol till mikron och försöker få in kudden där. Självfallet så får hon hjälp och när det är klart klättrar (vad annars) hon upp och hämtar den, kommer med den till mig och säger –Gå och vila nu mamma, det blir snart bättre. Eller vad sägs om när jag en kväll skulle natta henne och hon säger –Mamma vet du? Jag älskar dig mamma. Å så får jag en jättekram och så sover hon på fem röda. Det är sånt som värmer i hjärtat kan jag säga. Då glömmer man lätt hur hon är när hon är trött, grining och envis. Det är inte riktigt samma saker som kommer ut ur munnen då… Och envis det är hon som jag vet inte vad… Förra veckan när vi höll på och möblerade om efter rusten så hittade hon sin vinterjacka som hon hade förra vintern. Hon skulle absolut ha den på sig så hon fick prova den och den passade även nu. Men sen vägrade hon att ta av sig den. Det slutade att hon somnade i vredesmod framför tvn med jackan på! Visserligen var det väl lite sött men hon har ett humör som gör att det lätt blir svårt att vara en konsekvent och lugn förälder…
Rusten ja… Precis när vi hade dragit igång så blev E sjuk i feber… så klart. Och när hon blir sjuk är det bara mamma som duger, ingen annan får titta på henne. Jag som hade sett fram emot att få tapetsera fick istället sitta i soffan med en mycket snorig, varm och svettig dotter… Några dagar senare blir självkart även R sjuk och han får förkylningsastma och låter som Darth Wader… Inte konstigt att man däckar själv tillsist. Febern gick över på ett dygn men istället har jag bilivit med ögoninflamation och då av den värre sorten... mitt högra öga är blodrött och igensvällt och det vänstra är bara blodrött... Antibiotika salva är ordinerad av läkaren...
Förresten Tack M&J för att E kunde vara hos er på söndag fm när C jobbade och R sov så även jag fick sova! Tack!!
Rummet då? Jo det blev kanon fint och det nya lekrummet är perfekt!

Den blå morgonrocken...

Jag bara måste delge er historien som gav mig så många obesvarade frågor så jag nästan har varit sömnlös natten som var. Eller rättare sagt med den utförliga information man får borde man väl ändå kunna få lite mer information i samma anda. I fredagens (22/9) Metro finns denna notis…

Juristen gick ut i morgonrocken för att hämta tidningen. Då hamnade han i ett kulregn – mitt i villaidyllen.
Han blev beskjuten av en maskerad pistolman – men överlevde. Klockan var tio på förmiddagen den 25 juli i ett villaområde utanför Stockholm. I vanliga fall brukar mannen hämta morgontidningen i kalsongerna, men eftersom svärmor var på besök tog han på sig sin blåa morgonrock från Pelle vävare då han gick ut till brevlådan. Då han tog upp tidningen small det. Ett av skotten träffade låret. Trots skadan tog han upp jakten på pistolmannen, som flydde i en Volvo tillsammans med en kompanjon. Den 53 -årige juristen säger i förhör att han ”av förklarliga skäl brukar vara vaksam då han är ute”, men är förtegen om motivet bakom skjutningen. Mannen har flera konkurser bakom sig och förra våren blev han åtalad för grovt skattebrott. Polisen bekräftar för Metro att det finns en utredning om en hotbild mot mannen, som just nu är inne i ett känsligt skede. Igår åtalades två män i 20-årsåldern för beskjutningen för bland annat grov misshandel och grovtvapenbrott .
PETTER SUNDSTEN

Nog får man många funderingar…
Vilken morgontidning var det? Blev brevlådan träffad? Vilken färg och märke var det på kalsongerna - OM han hade några under den blå morgonrocken. Vilket lår var det som blev träffat? Vilken färg och årsmodell var det på Volvon? Hur länge pågick jakten som han tog upp?
Samt en sista tanke, om man är ”vaksam” när man går ut, - varför då gå ut i kalsongerna? Jag menar han lär dra en och annan blick till sig…
Sen får jag tanken – måtte jag få ett jobb snart så jag slipper bli sittande med dylika funderingar, nu när C snart blir föräldraledig.

Annars så har en hel del tid ägnats åt rust av det som ska bli det nya sovrummet. Tapeterna är uppe och golvet är lagt. Nu återstår ”bara” ned och uppmonteringen av jättegarderoberna… vilket bara det kommer att ta en dag i anspråk… sen har vi ett problem kvar – var ska Sprätterns sovfåtölj stå? Det är trots allt ett något mindre rum än vad vi har nu. Men det löser sig det med!

Som man frågar får man svar...

Här kommer lite "sådanna där frågor" som man ibland får i mail men denna gång hittade jag dem hos M . Hon som är grunden till mitt bloggande. Så vasågoda...

Hur gammal är du om fem år? Fem år äldre
Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Hela familjen
Hur lång är du? 163 cm
Vilken är den senaste filmen du sett? Tragiskt nog mins jag inte, men på video tror jag att det var Borat och på bio någon Wallander historia
Vem ringde du senast? Grannen
Vem ringde dig senast? Min man
Hur löd det senaste sms:et du fick? Hemligstämplat…
Föredrar du att ringa eller skicka sms? Det beror alldeles på vad som ska framföras och hur viktigt det är.
Är dina föräldrar gifta eller skilda? Gifta
När såg du senast din mamma? Tre veckor sedan.
Vilken ögonfärg har du? Gröna
När vaknade du i dag? 05.30.
Vilken är din favoritjulsång? Kommer inte på någon…
Vilken är din favoritplats? Stugan eller Sahara.
Vilken plats föredrar du minst? Bussen till Slussen en söndagsförmiddag.
Vad skrämde dig om natten som barn? Krig av någon anledning
Vad fick dig verkligen att skratta senast? Mina barn.
Hur stor är din säng? 180 cm
Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar och stationär
Sover du med eller utan kläder på dig? Inte sover jag i overall i alla fall
Hur många kuddar har du i sängen? Sex eller tre, lite beroende på hur man ser på saken.
Hur många landskap har du bott i? Fyra stycken. Gästrikland, Uppland, Dalarna, Södermanland.
Vilka städer har du bott i? I Sandviken, Uppsala, Falun och där jag bor nu kan ändå inte räknas som stad..
Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Barfota
Vilken är din favoritglass? Texas Pecan.
Vilken är din favoritefterrätt? Lite lagom geggig marängswisch.
Tycker du om kinamat? Det går ner.
Tycker du om kaffe? Ja
Vad dricker du till frukost? The eller vatten
Sover du på någon särskild sida? Nix
Kan du spela poker? Nej
Tycker du om att mysa/kela? Ja
Känner du någon med samma födelsedag som din? Ja
Vill du ha barn? Jag har så det räcker för tillfället, kom igen om några år med frågan.
Kan du några andra språk än svenska? Ja, engelska om det räknas.
Har du någonsin åkt ambulans? Nej
Föredrar du havet eller en bassäng? Havet
Äger du dyrbara smycken? Dyrbara och dyrbara... de har i alla fall ett personligt värde.
Vilket är ditt favoritprogram på tv? Lost, City Akuten,Vänner och numera även Heroes.
Kan du rulla med tungan? Ja
Sover du med gosedjur? Räknas hunden?
Vad har du för ringsignal? Filmmusiken till Indiana Jones
Har du kvar klädesplagg från då du var liten? Inte jag, här hemma men i föräldrahemmet finns lite antika saker.
Vad har du närmast dig just nu som är rött? Dotterns ”hit och dit” bok från dagis.
Kan du byta olja på bilen? Ja
Har du fått fortkörningsböter någon gång? Nix
Vilken var den senaste boken du läste? Christian Catomeris, Det ohyggliga arvet – Sverige och främlingen genom tiderna.
Läser du dagstidningen? Nätupplagan.
Prenumererar du på någon veckotidning? Inte för tillfället
Vilken radiostation lyssnade du till senast? P3
Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Krumelurer vid sidan av ett korsord.
När var du i kyrkan senast? Min morfars begravning i Juli.
Hur länge har du campat som längst i ett tält? Två eller tre nätter...


Nå, blev det några sensationer?

Odjur

Djuret (sprättern) är utvisat! Igår, söndag, var han i totalt lomhörd och så olydig och envis som bara en sprätter kan vara. Det började med att han snodde dotterns glasstrut, visserligen hade hon retat honom innan med den, men glufs sa det och struten var borta. Tur att hon har världens snällaste pappa så hon fick hans glass istället.
Sedan tillagades det köttfärslimpa (husmor har slagit till) här i hemmet… Jag hade sällskap hela tiden av sprätten och han bara väntade på att jag skulle ge mig ut från köket men tji fick han – En regel i familjen - man lämnar inte mat som ska ätas av familjen ensam med den killen.
Vi mumsade i oss maten, plockar undan, diskar osv. Långpannan är lite bränd så den får stå i vatten med diskmedel… slask slask låter det inifrån köket och där står sprätten och slickar i diskmedelsvattnet… (suck) Dags för kvällsprommis med lilla söta grannvovven, eftersom att han kan lyssna (något så när) fick han springa lös. Vovvarna hoppade och studsade och hade så trevligt så, till sprätten får tag på något som han vägra släppa, han vägrar komma på inkallning, tillsist får jag tag på honom men han vägrar släppa sin erövring. Det slutar med att vi är två personer (och en som står och kollar på) som försöker få ut detta äckliga slemmiga gojs. Vi försöker båda få upp käkarna tillsammans icke, J lyfter honom i bakbenen och jag försöker bända upp käkarna, icke. Nu passar den fjanten på att morra, dags att visa vem som bestämmer, ner med honom på marken och ut med skiten och det lyckades… vad det var han hade fått tag på? Det vill vi inte veta och inte vet vi det heller, vi intalar oss att det var ett gammalt ben. Gissa vad han gjorde sen när han kom in? Jo upp på diskbänken och slicka i sig lite diskmedelsvatten… Så sen dess har han varit lite i onåd djuret.

Jag har fått en ny favorit serie, Heroes – helt ok i brist på Lost som jag tydligen får vänta på i evigheter innan det börjar igen. Heroes har det, jag vet inte vad, det är väl det där udda som jag gillar och att det inte är så värst logiskt och att serien kan hoppa lite hit och dit i tiden man vet/anar vad som ska hända på ett ungefär… Så äntligen har jag något att titta på när barnen har lagt sig iaf på onsdagarna…

Snor

Hur mycket snor kan en liten barnnäsa producera? Mycket kan jag säga och då menar jag mycket, riktigt grönt och tjockt snor – Blä! Ett snorigt barn är väl nästan ok men två snoriga och halvkinkiga barn är ingen riktig höjdare…
Innan det blev riktigt ruskigt snorigt var vi på Skansen, det var en riktig höjdare däremot, E tyckte det var toppen (det fanns ju vattenpölar och stenar att hoppa i och klättra på) boaormen Snoddas pratar hon om fortfarande, den fick hon klappa och det var riktigt spännande. Nu väntar jag bara att hon ska komma med första bästa orm i handen och säga – titta!
Åter till snytandet…

En dag som alla andra...

Idag slog tristessen till på allvar och jag passade på och sova på förmiddagen när den lille sonen sov i 2,5 timme… och vaknade och var förkyld, inte bra!

Igår kväll tog jag tillfälle och kolla in det som tydligen ska vara det senaste och hippaste på ”nätet” Facebook. Inte vet jag men antagligen hade jag inte tid eller tålamod för att sätta mig in i denna värld för att förstå vad som är så ”stort” men nya försök kommer att ske. Hur som så hittade jag en rolig länk där, -vilken historisk personlighet är du? följ den och du kommer att förvånas – själv är jag Jesus! Min man är Hitler…. (tur att jag är Jesus)

För er som funderar över om jag har börjat plugga, är svaret nej. Inte än i alla fall, vem vet än är det inte försent att börja med kursen som drar igång i November, -religion, politik och terrorism (och jävelskap som den vitsige kommenterade…)
Till dess får jag nöja mig med att ”tjuvläsa” av polisskolans litteratur. Det som ligger vid min säng nu är Christian Catomeris, Det ohyggliga arvet – Sverige och främlingen genom tiderna och jag som trodde jag var ganska så fördomsfri, men efter att ha läst denna bok inser jag att vissa saker bara har ”matas” in som en ”sanning” utan att jag har reflekterat över det, skrämmande!

Uttråkad...

Igår så hade vi i familjen besök av vår lilla grannhund. Det är så härligt att se vår sprätter och denna tjej leka med varandra de verkligen trivs i varandras sällskap. Antingen leker de med en boll eller så ligger de på golvet och brottas. När de har pysslat med detta ett tag så lägger de sig i ett varsitt hörn av soffan och sover till någon av dom är och puttar på den andre för lite mer bus…

Jag har fått frågan varför jag bloggar, vad jag skriver om å så vidare. Frågan var ställd i positiv anda men har lett till funderingar varför jag gör det här. Det bästa jag kan komma på är att jag är uttråkad och då menar jag uttråkad. Visserligen har jag full upp och för det mesta får jag skratta hela dagarna men det är inte det som är boven i dramat. Det handlar nog om att jag vill vara kreativ och umgås med intelligenta vuxna människor. Inte för att de vuxna jag har om kring mig är ointelligenta eller tråkiga snarare tvärt om. Men hur det än är så tillbringas större delen av dagarna till att lyssna och svara på dadada, papapa i den yngstes fall. För den äldre handlar kommunikationen mycket om bajs… ja den intelligente förstår varför jag är uttråkad. Inte kan jag och barnen tillbringa hela dagarna med och baka och pyssla, så pysslig är jag inte och någon måste äta det som bakas. Mycket beror även på att den går äldre på förskolan några timmar varje dag och då har den yngre bestämt sig för att sova och andra ”normala” vuxna i min närhet jobbar, vilket innebär att jag sitter här sysslolös och har bestämt mig för att skriva om mina små bravader i vardagen.

Suckulenter

Mannen och jag kan definitivt inte klaga på att barnen inte hjälper till här hemma, frågan är bara huruvida hjälpen hjälper till eller bara sinkar de dagliga rutinerna. Nåja.. de är härliga att se.

Igår fick vi för oss att gå in i den stora blom/trädgårdsbutiken som ser ut som att växthus. Där inne var det halva priset på gröna växter, perfekt grönt är alltid trevligt. Där till hittade jag små Suckulenter att sätta i en liten båt som står väldigt bra i det lilla fönstret i trappan. Nu är jag inte den personen som har gröna fingrar när det gäller blommor, vilket gjorde att jag frågade hur man skulle sköta de små liven… Jobbar man vid en blom å trädgårdsaffär tar jag för givet att man iaf vet vad det är för blommor som finns till salu och hur de ska skötas (om inte annat lär det väl komma upp på datorn i kassan) Svaret jag fick – Öhh.. jag vet inte riktigt … Men det är inte halva priset på dem… Suck, jag säger bara suck! Men hur som så blev jag nöjd med resultatet!

Beslutsångest

Då så har det varit helg än en gång. Denna helg tillbringade vi hos mina föräldrar, vilket innebär att vi (C och jag) får sova ut, JIPPI! Visserligen har vi två helt underbara barn som sover otroligt bra om nätterna och mornarna. Dock inte till 10.00 som man skulle önska ibland och då är en utflykt till min barndoms ”stad” ett mycket bra alternativ. Mormor och morfar blir glada att få träffa och umgås med barnbarnen och vi får som sagt sova.
Fast för min del slutade vistelsen med illamående och migrän så det var osäkert om vi skulle kunna åka hem igår (söndag) men tillsist bestämde vi oss för att jag mådde ok för att åka bil i 2,5 timme. Det gick jättebra de första två timmarna, men den sista halvtimmen var en toalett något som önskades innerligt… men det hela gick bra och idag vaknade jag oförskämt pigg och alert med en massa idéer på vad jag ska göra. Baka, städa, handla, gå långpromenad med hundarna. (Ja just det hundarna i plural, idag är det min tur att vara hundvakt till grannens lilla sötnos så det är fullt ös här just nu är vår Neo och Selma som hon heter grannhunden, håller på att brottas.) Självklart så ska jag även vara mamma och aktivera mina barn men de brukar vara urnöjda med att få vara med, titta i minstingens fall samt aktiveras i sysslorna för den äldre.

För tillfället har jag även en aningens beslutsångest, jag är så sugen på att läsa en kurs vid Södertörns högskola som heter Politisk Islam. Det ska finnas platser kvar, problemet är att jag är så osäker på om jag kommer att fullfölja den och om jag hinner med… visserligen är den på halvtid och kvällstid så på det viset är det inga problem men man ska ta sig dit (Flemingsberg) Och tänk om det är urtrista studiekamrater (jag vill ju läsa med det underbara gänget från Falun) Nåja jag har för tillfället 24 timmar på mig att bestämma mig. Eller så ska jag vänta till i november för då börjar en ännu intressantare kurs – Religion, terrorism och politik..

Närmast på programmet här hemma står en liten rust och byte av sovrum. Barnen ska få gemensamt rum, vilket innebär att mannen och jag tar det lite mindre rummet som just nu fungerar som sovrum åt dottern. Dock behövs det bytas tapeter och läggas in ett nytt golv. Det är nämligen ett zoo som motiv där just nu och det känns inte riktigt som om det skulle vara det perfekta motivet för mannens och mitt sovrum… Så nu ska vi införskaffa tapeter åt det mer mörkgröna hållet och ett klickgolv för en rejäl uppryckning till sovrum.

En gång om året...

Jorå, det blev på julafton och det blev en kille… men han har inte fått namnat Jesus (då ska man väl ändå vara född på juldagen för att heta så?) Jag tycke att Nisse var ett bra namn –Tomtenisse, rumpnisse –han är både och så vad vore inte bättre? Men den gick inte hem mer än hos operationssköterskorna som var med och gjorde kejsarsnittet. Vårt egenhändigt komponerade Carl-Ozzy blev ingen hit hos den äldre generationen… Så han fick E`s namn som hon hade fått om hon varit kille.. Nu har sonen fått ett namn som var tänkt till storasyster och efter en av Astrid Lindgrens älskade figurer. Börjar på R och andranamnet blev vårt eget komponerande.
R är en mycket glad och charmig liten figur. Alltid glad (förutom när jag sätter mig vid datorn när han är vaken..) numera även mycket nyfiken. Allt ska utforskas, diskmaskinen, toalettstolen, badkarskanten, hunden, smulorna på golvet, sladdar, skållhett kaffe…. Samt givetvis leksakerna och då helst storasysters, vilket inte alltid uppskattas av E. Det senaste R har kommit på är att sätta de fyra nya gaddarna i hundens ben som tydligen smakar gott.

Det är väl det största som hänt sen sist eller rättare sagt det senaste året.. Det är förståss - vi gifte oss i slutet av oktober! och det är visserligen en ”grej” som är värd att nämna. Det var snabbt avklarat på 5 min i stockholmsstadshus, och då hade vi den ”längre” versionen. Helt i min stil inget onödigt tjat om diverse oväsentligheter -utan om att älska varandra för de vi är. Därefter avnjöts skumpa i stadshuskällaren (för de som fick dricka) Därefter intogs en middag med närmast sörjande ute på Kungliga Djurgården (det låter förnämt i alla fall) Därefter levde de lyckliga i alla år…….

Jag måste även berätta om vårt underbara område där vi bor, förutom att det är kanon för barnen och hunden så har vi lyckats fått världens kanongrannar! De är helt underbara, sanslöst roliga och givetvis trevliga. Sen har de hundar förståss och det gör inte saken sämre när man behöver hundvakt, sen är de inte sena på att vara barnvakt heller!