Vardagsfilosofi

Jag måste börja lyssna på P1 mer! Igår när jag skulle försöka att få en lille sonen att sova lyssnade jag med ett halvt öra och fick mig några riktiga tankeställare. Allt handlade om en kille som hade haft väldigt tydliga mål i livet och betat av dessa ett för ett mycket målmedvetet. Ett var att cykla genom Kina, han lärde sig kinesiska och tog sig dit och skaffade sig en cykel (kort sammanfattat) När han var där ute i ödemarken blev han rånad och snudd på mördad. Han klarade sig och fortsatte sin resa men nu med helt andra värderingar och målsättningar. Han blev ödmjuk och tolerant något som han kanske inte direkt varit innan. Det första som jag kom att tänka på var – måste en del människor ha en näradöden upplevelse för att bli ödmjuka? Måste mänskligheten nära på gå under, apropå näradöden upplevelse, för att vi ska ta ett gemensamt ansvar för varandra och våran jord? Tydligen verkar det vara på det sättet.

Nästa grej som denna stund gav min hjärna sysselsättning med var att börja lista saker som är mina ”målsättningar”

- Resa tillbaka till Etiopien och visa min familj en underbar (men tragisk) verklighet. (jag måste komma ihåg att skriva till mitt fadderbarn)

- Sälja alla materiella prylar och dra till Nordafrika (Marocko eller Tunisien) och öppna hotell.

- Sälja alla materiella prylar och inse att prylar inte är allt. (man ska inte äga mer än vad man kan bära)


Fast det bästa vore kanske att jag hade mer realistiska målsättningar som

- Skaffa mig ett vettigt jobb
- Skaffa mig ett större banklån så vi kan inreda vinden
- Lev i nuet och må bra. (och det är ju det jag gör!)

Måste även tipsa om en annan blogg, den som er lite perspektiv på "internetandet" och bloggandet. Familjen i Kenya som skriver sin blogg för hand med penna och papper...