Åka tunnelbana

Dagen efter museum besöket kom dottern på – Men mamma vi åkte ju inte tunnelbana, vi måste åka tunnelbana!!! Så förra söndagen ägnades åt att åka tunnelbana… Det är tur att hon är lättroad.
Vi försökte även införskaffa nya ”vårmössor” lite tunnare och smidigare. Till sonen var det inget problem, han accepterade snabbt den nya utan protester. Men dottern, hon behövde minsann ingen ny mössa – Jag har ju morfars mössa, jag behöver ingen ny mössa! (med väldigt bestämd ton) Jag ska väl vara stolt att hon inte vill ha en massa nya saker och att hon tycker att det hon har duger! Men problemet med ”morfars” mössa är att den är ganska tjock, lite för stor samt har ett Skanska tryck mitt fram. Ny har jag dock i ”smyg” köpt en tunnare mössa…

I övrigt så funderar jag hur svårt det ska vara att kunna skicka diverse saker över nätet. Idag skulle jag ta ett gäng prover som skulle finnas på remiss elektroniskt vid labbet. Det var väldigt viktigt att jag kom dit fastandes, vilket innebär ingen frukost och eftersom saker och ting tar sin tid i det här hemmet så var jag runt tio, massor med folk i kö, äntligen min tur, halvelva, -personnummer tack, - nä det finns ingen remiss här, tyvärr. Hem och ringa – vi ber om ursäkt men vi har missat en grej här och gjort fel på alls remisser… så nästa vecka blir det en repris på fastandet och förhoppningsvis finns remissen där.

Annas så har jag även googlat på mitt namn (vad gör man inte när man har långtråkigt) men inget häpnadsväckandes resultat där. Men min man däremot (Hihi). Visserligen inga nyheter men han visste inte om att han fanns på nätet också, inte bara i årsböckerna.

Jag måste nämna att jag nu även har sett Barnmorskorna på TV. Och som alla som fött barn så måste jag kommentera. Tuffa kvinnor som väljer att ställa upp att bli filmade i detta magiska ögonblick som kan ta allt ifrån en halvtimme till dygn. Men jag förstår mig inte på kvinnorna som väljer att ligga ner när det bästa hjälpmedlet finns där alldeles ovanför dem. Hjälphandtaget (det man ska använda när man behöver resa sig upp ur en sjukhussäng) som var min räddning när krystvärkarna kom, ett rejältgrepp och knysta och det var över på tre omgångar. Som jag hade laddat med att träna armarna till andra förlossningen och så går det och blir kejsarsnitt, vilken besvikelse.