Intensiv kärlek till allt och alla

Jag har insett att jag är så otroligt lyckligt lottad. Jag har en helt underbar familj man, barn och hund saker som gör att livet känns helt underbart. Jag är älskad, jag känner det, jag ser det och jag får höra det. Därtill kommer att jag älskar, helt underbart, ett givande och tagande utan att behöva reflektera över det.
Vi bor hyfsat perfekt, närhet till storstan, förskola och ändå ha skogen runt knuten. Underbara grannar som är som änglar, trevliga, roliga som ställer upp som barnvakt, hundvakt och som ypperligt sällskap.
Jag har ett jobb som jag verkligen trivs med, det är helt fantastiskt att få sitta på bussen och känna att det ska bli roligt att komma till jobbet och veta att jag behövs och är uppskattad. Jag får göra det jag vill, jag får undervisa, vara medmänniska, pyssla, vara ute .
Ni som känner mig vet att det inte alltid har varit så. Att det var en tid då livet inte var så ljust och jag föredrog att vara under täcket istället för att gå ut. Hände det att jag gick ut så ville jag genast hem för att det var jobbigt att möta människor. Det rann många, många tårar under denna period.
Jag funderar ofta på om jag upplever denna lycka som jag upplever nu, att jag upplever den mer intensiv och stark? Just för att jag har upplevt motsatsen.
Däremot vet jag att jag tar vara på min lycka nu just för att jag vet hur otroligt jobbigt det kan vara att känna sig som levande död .

Tidsfördriv

Konsten att göra allt annat än det jag ska har jag blivit en mästare på!
Just nu borde jag plocka undan på mitt köksbord efter en pysselkväll med dottern, jag borde även plocka undan en massa ren tvätt innan den dammar igen, jag borde skicka ett sms och höra om grannen ska med ut med djuret om en stund, planera morgondagens bröllopsdag.
Vad gör jag? Jo jag sitter här och surfar runt, skriver detta svammel, skandal kan jag sammanfatta det hela med, bäst att ta tag i saken och göra lite hushållsysslor men först ska jag surfa lite till….

Nya tider...

Jag har fått veta att det ska bli lite omorganisering där jag jobbar, något som jag tycker ska bli jätte roligt, för jag kommer (under förutsättning att det blir som det nu är sagt) att få arbeta mer självständigt och med en inriktning mot det jag är utbildad till. Jag har stora planer på att försöka dra igång en mer samhällsinriktad verksamhet för de små liven, att använda mig av de museer som finns i staden och arbeta på ett enkelt och lättförståligt sätt kring olika teman. Nu gäller det bara att få ledningen med på mina planer, men jobbar man på en skola där humanistiska värderingar är ett att de viktigaste pelarna i undervisningen så ska det nog gå att lösa. Kanske det ska sluta i en skoltidning vem vet. Det ska bli så spännande!

Höstlycka

Tiden går fort, helt plötsligt ligger dom underbart gula löven där på marken och ruttnar, det är sådär härligt kallt på morgonen, mörkret kommer tidigt på kvällen så man kan pimpa huset med värmeljus som sprider en värmande och avslappnande känsla… Det är inte så pjokit ändå med höst, jag kan faktiskt tänka mig att ha höst året om.


Nu ligger jag här och är lite småsjuk, inte jättesjuk men ändå för sjuk för att kunna jobba. Det innebär att det är mycket jag hinner fundera över. Stora saker som vad är lycka, mindre viktiga saker som var min motivation till träning är. (ja att jag är sjuk nu innebär att motivationen och hälsan mår bäst av att jag är hemma) Jag tar mig iväg och jag genomför mina pass men känner ingen lycka. Självklart funderar jag då på detta när jag ligger här.
Och inte går jag ner i vikt heller… så jag har mina funderingar på att äta upp mig till en sån där jättekvinna som man kan se i amerikanska viktprogram…

Frågan är nu vad är då lycka i detta sammanhang?

Hata SL

Jag brukar försöka att inte vara den som klagar iaf inte allt för mycket och helst inte om småsaker. Nu har jag dock kommit till den punkt då jag har fått nog och det gäller SL, det tog tre år men nu kokar jag nästan inombords. Det har alltid varit relativt fullt på bussarna in till slussen men det senaste halvåret har inflyttningen gjort sitt och förhoppningsvis även miljömedvetenheten. Det har alltså blivit knökfullt på bussarna. Det började lite smått i våras med att SL satte in extrabussar vid behov och hade man en väldig tur så kom man på en sådan. Inför hösten nu hade det utlovats bussar var 5 min under högtrafik – underbart! Men vad händer jo inte ett jota, istället har det blivit mer regel än undantag att det dyker upp en mer än överfull buss var 20 min…
Förstår ni varför jag klagar???

Massor om inget...

Ibland känner jag för att skriva frågan är bara om vad?
Det finns säkert massor jag kan skriva om men som kommer att handla om ingenting, exat som denna text gör, bara en massa ord som staplas efter varandra utan att konkret handla om något väsentligt. Frågan är då vad som är väsentligt, vad som gör en text intressant och minnesvärd vad som sätter spår hos läsaren och gör den minnesvärd.
Svaret är egentligen väldigt enkelt – allt är i läsarens värld och uppfattning.

Tur och retur

Tiden går fort när man har roligt – heller hur det nu var. Eller är det så att jag håller på att bli gammal tro, hur än det är med den saken har sommaren liksom bara sprungit förbi i år tycker jag. Vissa dagar har varit mer givande än andra precis som det ska vara. Sol och bad, regn och film, djurparker och lotterivinster, båtkryssningar och god mat och framför allt lite lugn och ro. Komprimerat men med full njutning av allt och nu står jag här och har arbetat mig igenom en arbetsdag och känner inspiration för hösten – härligt!

Dagen började dock i ett mindre kaos. Jag tappade nämligen nycklarna på bussen in till Slussen, som tur var så märkte jag det ganska så snart efter att ha klivit av och fick hjälp att hitta rätt buss och nycklar men jag överdriver inte när jag säger att hjärtat stod still en bra stund innan jag hittade dem. Det är bara att konstatera att man ska ha tur ibland!

Champange och praliner

Då var det avklarat, ännu en födelsedag. Jag har nog egentligen aldrig gillat att fylla år, i alla fall sen jag blev så kallat vuxen. Det har alltid varit roligt att bli överraskad men med åren kommer även krav på motprestationer. För om man tänker efter är det väl den som fyller år som ska bjudas på mat, tårta och dryck.
Varför ska födelsedagsbarnet stå och slita i köket för?
Herre jösses det jag vill göra på min födelsedag det är att dricka champagne och äta praliner hela dagen!

I-landsproblem

Det är inte lätt att ha blivit kapitalist och inte riktigt veta vad man ska göra med pengarna. Kanske jag tar i, helt plötsligt så finns det pengar att köpa onödiga prylar och kläder med, för att inte tala om skor! Jag kan säga att jag intensivt har gått in för att byta ut mitt skosortiment, ett par urhärliga gladiatorsandaler, Mc kängor, klackade med vristrem, det är bara inköpen denna månad. Nu står nya gympadojor på tur samt tofflor… För att inte tala om de kläder som jag har inhandlat… ojoj jag mår dåligt när jag tänker på de pengar jag spenderat och sätter det i det perspektivet att summan det handlar om är mer än det jag fick i månaden för ungefär ett år sedan.

Sen att det nu fortfarande finns pengar att inhandla ex möbler. Problemet nu är att hitta ett tillfälle till att göra inköpen…

Ytterligare ett problem har dykt upp, barnen börjar bli bortskämda, det är lätt att ge dom det dom önskar sig på direkten.

Nu snackar vi i-landsproblem…

Semesterhelvetet

Äntligen, som jag har väntat, väntat på något som jag visserligen inte behöver men när det väl var ett faktum att det skulle hända blev väntan oerhört lång. Det mobila bredbandet har äntligen hittat hit! Precis i tid för turnén norrut. Tänk att det skulle fungera i skogen, vilken revolution. Fast å andra sidan varför ska jag sitta ute på internet när jag är där? Vi åker liksom dit för tystnaden och komma ifrån allt som har med modernitet att göra. Men ändå, tog nyfikenheten över och så satt jag där och kollade nyheter och såklart Facebook, detta lilla helvete som jag med förtjusning har fastnat i…

Det här med semester är egentligen ganska jobbigt visserligen i en positiv anda. När vädret gör att man måste vara inne en större del av tiden och när viljorna hos barnen gör att det är omöjligt att enas om vad som ska ses på tv och hur mycket, då får även den mest tålmodige (läs jag) en smula sammanbrott. Lägg där till att dottern på 4 år har kommit in i en rejäl kiss och bajs ålder. Det pratas konstant bajs, visserligen är det en period som kommer att gå över men, ibland blir det bara för mycket. Sedan är det ingen större tröst att det kommer att minska hos en när det finns en till som precis har börjat ta efter sin älskade storasyster med viss bävan antar jag att samtalsämnet här i hemmet kommer att ävenfortsättningsvis handla om bajs.
När vädret har tillåtit så har det i alla fall badats en hel del vill jag lova, sedan har Furuvik besökts och jag måste säga att jag blev oerhört positivt överraskad av parken, det var ett antal år sedan jag var dit. Jag kan inte direkt säga vad som var annorlunda men det var fint, rent och mysigt och framförallt lagom.
Tyvärr är det så att maken får endast två veckors semester på sommaren så nu sitter jag och barnen här hemma och försöker hitta på saker att göra. Häromdagen så besökte vi Djurgården och Aqvaria även det ett lagom ställe, inte för mycket folk och inte allt för stort, framförallt så hade de ett helt underbart café att mysa på efteråt. Sedan fortsatte vi till en av isbrytarna som fungerar som museum. Något som sonen tyckte var en riktig höjdare att springa omkring på.

Nu väntar om en vecka min stora händelse, det jag har väntat på sedan i februari… U2 konserten!!! Det är liksom livet, jag såg någon intervju på tv en person som sa det jag alltid har sagt efteråt – vem behöver droger eller alkohol när man kan gå på en sån här konsär!

Prylar

Ha, prisa gud – skatteåterbäringen är här! och förbrukad, investerad i en ny dator samt ett mobilt bredband. Jag har alltså fallit för frestelsen att köpa mig något nytt egentligen ganska onödigt eftersom den gamla datorn fortfarande fungerar och det finns bredband i hushållet, fast i fast form (om man nu kan säga så). Men va sjutton någon gång i livet måste även jag få unna mig något och när nu för första gången ekonomin i boet är i någon form av balans, tyckte maken och jag att detta var en bra investering enbart för nöjes skull. Om jag nu vill har jag möjligheten att låsa in mig på toaletten och surfa – är inte det frihet så säg! Däremot har jag lite ågren över att jag har köpt en materiell, ganska pryl…

Häromdagen intog jag och mina kollegor Ålandshav, en riktig höjdare måste jag säga trots att kryssningsgästernas medelålder var runt 70. Hur som hade vi riktigt kul –så kul att när jag dagen efter gick om kring i taxfreebutiken kom och såg diverse spritflaskor kom jag på massor med drinkar som jag druckit på kvällen. Summa summarum god mat, god dryck och glada kollegor en perfekt kombination!

Nu väntar midsommar med besök i Sandviken och Åmot samt Lövåsen . Fullbokat med andra ord och mer skulle vi vilja göra. Orsaken är att maken inte får vara ledig på midsommarafton eftersom gräset på golfbanan växer trots midsommarafton, stress det är härligt det!

Listan...

Saker som jag går omkring och tänker på som jag ska skriva om här…
• Träningen
• Bussen
• Barnen
• Knäppa människor
• Städningen av hemmet eller rättare sagt den obefintliga städningen av hemmet
• Hunden
• En dag på jobbet
Vad är det för liv jag lever, vad skulle hända om vi tog och öppnade detdär hotellet i Sahara?

Det lever!

Nä det är dags att åter igen skrämma liv i denna blogg, vad jag ska skriva om är som vanligt ett mysterium men det lär väl visa sig.

Dagen till ära tillbringar jag hemma för att torka kräk och tvätta ner kräkta saker –kläder, lakan, täcken, gosedjur osv.. jättekul! Dagen får liksom en extra sving när sonen väcker en kvart i sex på morgonen och skriker i förtvivlan att han har ooont i maaagen, för att i nästa sekund kräkas över mig i sängen.

Nåja, det är väl sånt som gör en starkare som förälder. Det bidrog även vattkoppsepidemin med, samanlagt var vi hemma i 3 veckor och gjorde vårt bästa för att lindra klåda och annat obehag för dom små liven. Men jag måste erkänna att jag snabbt tappar intresset och tålamodet först med allt gnäll som det innebär med sjuka barn sedan när dom små älsklingarna börjar bli något så när friska så blir det en form av dötid där dom är för pigga att sitta stilla och pyssla/tv allt för länge men ändå för sjuka för att dra iväg på äventyr… Men jag är väl en dålig förälder som känner så…
Sonen ja… sonen tror att han har en snippa, helt alvarigt en kväll när vi gått och lagt oss säger han – jag har ont i snippan. Kilar upp till pappa och säger samma sak där och pappan frågar något fundersamt vad han ska göra åt det. Sonen svarar –smörja och drar ner blöjan och visar att det är snoppen som behöver smörjas. Pappan smörjer och sonen blir nöjd. Tillägas bör väl också att sonen denna kväll hade två pippi-tofsar i håret och rosa tröja att sova i. (Vill vara precis som storasyster..)